onsdag 5 september 2012
En ny termin
Nu är det en ny termin och nya utmaningar. Redan innan sommaren var barnen inne på sagan Bockarna Bruce. De älskade att höra den. Fortfarande är detta en saga som de bara älskar, därför har jag och min kollega spunit vidare på detta. Därför får barnen spela bockarna bruce och vi har nu gjort kulliser för att kunna ha teater. Vi använder oss av ipaden och digitalkameran för att dokumentera. Ipaden är ett bra redskap, men hur ska vi använda materialet? Ska vi skriva ut bilderna... Hur? Måste vi går den krångliga vägen och maila över dem för att få de utskrivna? Därför har jag och min kollega börjat fundera på om vi skulle starta en blogg till våran 4-årsgrupp, för att kunna visa vårt arbete.
- Posted using BlogPress from my iPad
lördag 14 april 2012
Mitt eget lärande i moment 2
Efter ha missat ett kurstillfälle p.g.a. sjukdom, då vi fick information om filmuppgiften, kände jag mig vilsen. Hur skulle jag få ihop detta? Jag sög åt mig all information jag kunde via fönstret, studiehandledningen och från kurskamrater. Iden fick jag relativt snabbt då vi höll på med ett projekt på avdelningen. Jag visste fortfarande inte hur jag skulle få ihop det med storyboard, programform, gestaltningskomponenter, manus osv. Öppet hus tillfället blev min räddning :-) poletten ramlande ner och jag kunde äntligen börja arbete med min film.
Denna uppgift var lärorik för mig. Jag fick en förståelse för hur man från en ide kan skapa en film. Något som jag blev förundrad över var hur enkelt det var att ta stillbilder från en video. Detta hade jag stor nytta av i mitt filmarbete.
När jag gjorde filmen ville jag ta vara på de kunskaper jag fått under kursen om pedagogisk dokumentation. Jag insåg att med rörlig bild kan man förmedla det man vill ha sagt mycket tydligare och att man kan förtydliga det ytterligare med berättarröster och/eller dialoger. Till min stora glädje kan man nu skicka "låtar" från garageband till imovie med den nya uppdateringen. Detta saknade jag när jag gjorde min film.
Andra uppgiften var intressan då jag läste rapporten småungar&medier 2010. Den gav mig en inblick i hur småbarn använder olika digitala medier, samtidigt blev jag väldigt nyfiken på hur undersökningen skulle se ut om ipaden hade varit med. Jag tror nog att undersökningen skulle visa annorlunda eller är det bara här i Mölndals kommun som vi sattsar på ipads!? Jag tycker ipaden är ett mycket bra verktyg när man vill anteckna och dokumentera, men hur ska vi använda den med barnen? Detta är något som jag vet att vi på enheten kommer arbeta med, vår ikt-strategi. För vilket digitalt verktyg man än ska använda i verksamheten så bör man vet: varför ska man använda det? och hur man ska använda det? Eller?
När man läste rapporten så kände man igen sig. Under min tid i grundskolan introducerades jag till datorn och den har föjt mig genom åren. Är det därför jag introducerar min son tidigt bland de digitala medierna. Är det där för att många av barnen på avdelningen kan så mycket om datorer, spel och ipads, för att deras föräldrar är uppvuxna med digitala medier!? Det är bara att acceptera att vi lever i en digital värld och jag som förskollärare ska med mina arbetskamrater skapa en så trygga digital värld som vi kan för barnen på min avdelning.
Kursen har gett mig många nya kunskaper om pedagogisk dokumentation, ljudinspelning och film. Jag har fått många tankar som jag tar med mig i mitt arbete, som jag hoppas ska hjälpa mig att göra ett bra pedagogiskt dokumentationsarbete på förskolan.
- Posted using BlogPress from my iPad
Denna uppgift var lärorik för mig. Jag fick en förståelse för hur man från en ide kan skapa en film. Något som jag blev förundrad över var hur enkelt det var att ta stillbilder från en video. Detta hade jag stor nytta av i mitt filmarbete.
När jag gjorde filmen ville jag ta vara på de kunskaper jag fått under kursen om pedagogisk dokumentation. Jag insåg att med rörlig bild kan man förmedla det man vill ha sagt mycket tydligare och att man kan förtydliga det ytterligare med berättarröster och/eller dialoger. Till min stora glädje kan man nu skicka "låtar" från garageband till imovie med den nya uppdateringen. Detta saknade jag när jag gjorde min film.
Andra uppgiften var intressan då jag läste rapporten småungar&medier 2010. Den gav mig en inblick i hur småbarn använder olika digitala medier, samtidigt blev jag väldigt nyfiken på hur undersökningen skulle se ut om ipaden hade varit med. Jag tror nog att undersökningen skulle visa annorlunda eller är det bara här i Mölndals kommun som vi sattsar på ipads!? Jag tycker ipaden är ett mycket bra verktyg när man vill anteckna och dokumentera, men hur ska vi använda den med barnen? Detta är något som jag vet att vi på enheten kommer arbeta med, vår ikt-strategi. För vilket digitalt verktyg man än ska använda i verksamheten så bör man vet: varför ska man använda det? och hur man ska använda det? Eller?
När man läste rapporten så kände man igen sig. Under min tid i grundskolan introducerades jag till datorn och den har föjt mig genom åren. Är det därför jag introducerar min son tidigt bland de digitala medierna. Är det där för att många av barnen på avdelningen kan så mycket om datorer, spel och ipads, för att deras föräldrar är uppvuxna med digitala medier!? Det är bara att acceptera att vi lever i en digital värld och jag som förskollärare ska med mina arbetskamrater skapa en så trygga digital värld som vi kan för barnen på min avdelning.
Kursen har gett mig många nya kunskaper om pedagogisk dokumentation, ljudinspelning och film. Jag har fått många tankar som jag tar med mig i mitt arbete, som jag hoppas ska hjälpa mig att göra ett bra pedagogiskt dokumentationsarbete på förskolan.
- Posted using BlogPress from my iPad
fredag 13 april 2012
Mediers påverkan i lärmiljöer?
Debutålden för att använda internet var 2005, nioårsåldern. Fem år senare var debutåldern ungefär fyra år (Småungar&Medier 2010). Det är framför allt enkla spel och videoklipp som fyra åringar behärskar på internet. Undersökningen visar även att föräldrarna spenderar mer tid tillsammans med yngre barn när de använder digitala medier. Troligen beror detta på att de barnen som är yngre behöver mer hjälp.
Vad är det som gör att barn börjar använda internet och andra digitala medier så tidigt? Är det som rapporten nämner (Småungar&Medier 2010:4) att många av de yngre föräldrarna började använda digitala medier under sin uppväxt. Är det därför deras barn blir introducerade till digitala medier tidigt? Är det för att samhället har bestämt att det är så det ska vara? Skolor och förskolor ska ha datorer, smartboards och ipads, för det vill kommunen satsa på.
Eva Wiklund Dahl sa i sin föreläsning (2011-09-15) att dagens barn föds in i en digital värld med smartphones och ipads. Det är vi vuxna som har skapat denna värld, barnen vet inget annat. Jag kan bara titta på min egen son som snart fyller tre, som har födds in i denna digitala värld. Han kan hantera ipaden och våra smartphones utan problem. De få gånger han sitter vid datorn försöker han trycka på skärmen, detta är hans värld.
Något som jag tycker skulle vara intressant är om det görs en ny undersökning om barns medievanor och att man tar med användandet av ipads. Hur stort utrymme tar ipaden bland de digitala medierna? De flesta av barnen på min förskola har tillgång till ipads i hemmet. Alla barnen har tillgång till ipads på förskolan. Vi har nu haft våra ipads ett tag och vi har fått tag på bra pedagogiska appar. MEN nu då? Vad ska vi ha för ikt-strategi? Hur vill vi använda de digitala verktygen? Vad vill vi att barnen ska lära sig?
Källa:
Småungar&Medier 2010, fakta om småbarns användning och upplevelser av medier. Medierådet.
Wiklund Dahl, Eva, föreläsning 2011-09-15, Svenska Mässan, Göteborg
- Posted using BlogPress from my iPad
Vad är det som gör att barn börjar använda internet och andra digitala medier så tidigt? Är det som rapporten nämner (Småungar&Medier 2010:4) att många av de yngre föräldrarna började använda digitala medier under sin uppväxt. Är det därför deras barn blir introducerade till digitala medier tidigt? Är det för att samhället har bestämt att det är så det ska vara? Skolor och förskolor ska ha datorer, smartboards och ipads, för det vill kommunen satsa på.
Eva Wiklund Dahl sa i sin föreläsning (2011-09-15) att dagens barn föds in i en digital värld med smartphones och ipads. Det är vi vuxna som har skapat denna värld, barnen vet inget annat. Jag kan bara titta på min egen son som snart fyller tre, som har födds in i denna digitala värld. Han kan hantera ipaden och våra smartphones utan problem. De få gånger han sitter vid datorn försöker han trycka på skärmen, detta är hans värld.
Något som jag tycker skulle vara intressant är om det görs en ny undersökning om barns medievanor och att man tar med användandet av ipads. Hur stort utrymme tar ipaden bland de digitala medierna? De flesta av barnen på min förskola har tillgång till ipads i hemmet. Alla barnen har tillgång till ipads på förskolan. Vi har nu haft våra ipads ett tag och vi har fått tag på bra pedagogiska appar. MEN nu då? Vad ska vi ha för ikt-strategi? Hur vill vi använda de digitala verktygen? Vad vill vi att barnen ska lära sig?
Källa:
Småungar&Medier 2010, fakta om småbarns användning och upplevelser av medier. Medierådet.
Wiklund Dahl, Eva, föreläsning 2011-09-15, Svenska Mässan, Göteborg
- Posted using BlogPress from my iPad
onsdag 22 februari 2012
tisdag 21 februari 2012
Reflektion kring filmprojektet
När vi fick uppgiften var det självklart för mig att jag skulle dokumentera något vi arbetade med på avdelningen. I juletid startade vi upp ett lite projekt som jag dokumenterade flitigt. Jag hade en idé, men jag visste inte riktigt hur jag skulle få ihop det med uppgiften.
På enheten är ett av våra fyra arbetsområden pedagogisk dokumentation. Därför blev mitt arbetslag och min förskolechef min målgrupp. Förhoppningsvis ska vi kunna använda denna film som inspiration i vårt utvecklingsarbete om pedagogisk dokumentation. Under denna kurs har jag börjat fundera mer och mer på hur man kan använda sociala medier och digitala verktyg i vårt arbete med barnen och kontakten med föräldrarna. Därför vill jag rikta mig även till föräldrarna, för att synliggöra vårt arbete som sker på förskolan. Jag vill även se vilken respons man får från föräldrarna, om detta kan vara ett av framtidens verktyg. Jag hade först funderingar på om jag även skulle rikta mig mot barnen för det är ju ändå deras lärande process som jag har dokumenterat, men insåg utifrån min idé att jag inte skulle lyckas fånga barnen med denna film. Det är precis som Granath tar upp i boken att varje målgrupp måste bemötas på sin nivå (2006:39).
Utifrån min idé var det dokumentärfilm som kändes som det självklara valet. Med tanke på att jag inte har några erfarenheter av att göra film så stirrade jag mig först blind på vilken ordning man "måste" göra en film i. Jag trodde helt enkel att efter synopsis, ska man göra ett storyboard och ett manus innan man kan börja filma. Därför blev jag lättad och tankeverksamheten sattes igång igen efter ha läst kapitlet om dokumentärfilm. Här förklarar Granath att man som dokumentärfilmare kan gå in i en miljö och filma allt som händer. Det material som man får kan då bli underlaget till det man vill berätta. Därför blir manusarbetet beroende av det man har filmat. Som dokumentärfilmare kan man skapa handlingen vid klippbordet när man redigerar (2006:136). Detta var precis så jag gjorde, samlade på mig en massa material och när jag sedan redigerade växte min film fram. Under tiden jag samlade in mitt material gjorde jag det "viktigaste" manuset, som var det vi skulle använda med barnen när de skulle spela teater. Därför gjorde jag först ett storybord för själva julteatern, för att kunna skriva ett manus utefter det. När jag sedan satte ihop mitt manus så delade jag upp det i tre delar för att det skulle bli tydligare. Första delen handlar om arbetet då barnen introduceras i sagan och karaktärerna. Vi får höra barnens tankar om boken via berättaren och vi får se barnens arbete med att skapa figurerna. Vi möter även några barn som skapat sin egen saga som de spelar för kompisarna. När figurerna är klara så får barnen träna. Alla som vill får spela teatern. Del två handlar om själva teatern när barnen har premiär för sina kompisar och barnen på yngrebarns avdelningen. Tredje delen handlar om barnens tankar om arbetet med sagan efter premiären och jag som filmskapare tackar de medverkande. Jag valde att använda mig av den amerikanska stilen när jag skrev manuset, för att få en tydlig överblick. Fast när jag la upp manuset på bloggen fick jag inte den att se exakt ut som den form som den amerikanske stilen ska ha. Enligt Granath ska ett filmmanus skrivas i presens (nutid) och manuset är ihop satt av scener. Man ska beskriva det som sker i bilden vid varje scen och en scen är ett händelseförlopp som man filmar utan att flytta kameran (2006:48). Här är jag mycket medveten om att jag inte har lyckat få scenerna rätt. T.ex. scen sex ska egentligen vara uppdelad i fyra scener och scen 14 ska vara uppdelad i fem scener. Att det har blivit så här beror mycket på att jag gör ett bildspel till bakgrundsmusik. Manuset är inte helt i presens då jag dikterat det barnen har sagt till mig. I manuset kan man läsa att i stort sätt allt inspelar sig INT (inne), då detta har varit ett inne projekt för oss. Det är i del två om tomteteatern då tomten är "ute" som jag har använt mig av EXT.
Då vi skulle ha den stora premiären och spela vår tomteteater var jag sjuk och kunde inte filma och följa mitt storyboard. Dock har jag underbara kollegor som tog ett eget initiativ och filmade så jag kunde få material till filmen. Däremot hade de ingen aning om hur jag tänkte filma med in och ut zoomning, då jag inte hade delgett dem storybordet, därför har allt blivit filmat i samma vinkel. Jag måste säga efter ha tittat igenom materialet från premiären, hur duktiga barnen är och hur otroligt mycket de har lärt sig. I filmen visar jag ett av de uppträdena där man ser och HÖR att ett lärande har skett. Denna pojke som vi får se har lärt sig sagan i stort sätt utantill och upprepar berättaren eller ligger ett steg förre berättaren under hela uppträdandet. Vi har inte tränat texten med barnen utan vi har hela tiden läst manuset när de har spelat teatern.
Jag har lärt mig att utifrån en idé kan man skapa fantastiska filmer tillsammans med barnen som synliggör vår verksamhet och viken kunskap barnen berikas i vårt arbete. Att använda sig av film är ett fantastisk verktyg som jag hoppas att vi ska börja använda oss av mer och mer. Vi har börjat diskutera att vi ska använda oss av våra ipads på avdelningen till att fotografera och filma för att kunna använda det i våra samtal med föräldrarna.
Jag har blivit en erfarenhet rikare :-)
Kurslitteratur
Granath, Thomas (2006) Manus och dramaturgi för film. Liber, Malmö
På enheten är ett av våra fyra arbetsområden pedagogisk dokumentation. Därför blev mitt arbetslag och min förskolechef min målgrupp. Förhoppningsvis ska vi kunna använda denna film som inspiration i vårt utvecklingsarbete om pedagogisk dokumentation. Under denna kurs har jag börjat fundera mer och mer på hur man kan använda sociala medier och digitala verktyg i vårt arbete med barnen och kontakten med föräldrarna. Därför vill jag rikta mig även till föräldrarna, för att synliggöra vårt arbete som sker på förskolan. Jag vill även se vilken respons man får från föräldrarna, om detta kan vara ett av framtidens verktyg. Jag hade först funderingar på om jag även skulle rikta mig mot barnen för det är ju ändå deras lärande process som jag har dokumenterat, men insåg utifrån min idé att jag inte skulle lyckas fånga barnen med denna film. Det är precis som Granath tar upp i boken att varje målgrupp måste bemötas på sin nivå (2006:39).
Utifrån min idé var det dokumentärfilm som kändes som det självklara valet. Med tanke på att jag inte har några erfarenheter av att göra film så stirrade jag mig först blind på vilken ordning man "måste" göra en film i. Jag trodde helt enkel att efter synopsis, ska man göra ett storyboard och ett manus innan man kan börja filma. Därför blev jag lättad och tankeverksamheten sattes igång igen efter ha läst kapitlet om dokumentärfilm. Här förklarar Granath att man som dokumentärfilmare kan gå in i en miljö och filma allt som händer. Det material som man får kan då bli underlaget till det man vill berätta. Därför blir manusarbetet beroende av det man har filmat. Som dokumentärfilmare kan man skapa handlingen vid klippbordet när man redigerar (2006:136). Detta var precis så jag gjorde, samlade på mig en massa material och när jag sedan redigerade växte min film fram. Under tiden jag samlade in mitt material gjorde jag det "viktigaste" manuset, som var det vi skulle använda med barnen när de skulle spela teater. Därför gjorde jag först ett storybord för själva julteatern, för att kunna skriva ett manus utefter det. När jag sedan satte ihop mitt manus så delade jag upp det i tre delar för att det skulle bli tydligare. Första delen handlar om arbetet då barnen introduceras i sagan och karaktärerna. Vi får höra barnens tankar om boken via berättaren och vi får se barnens arbete med att skapa figurerna. Vi möter även några barn som skapat sin egen saga som de spelar för kompisarna. När figurerna är klara så får barnen träna. Alla som vill får spela teatern. Del två handlar om själva teatern när barnen har premiär för sina kompisar och barnen på yngrebarns avdelningen. Tredje delen handlar om barnens tankar om arbetet med sagan efter premiären och jag som filmskapare tackar de medverkande. Jag valde att använda mig av den amerikanska stilen när jag skrev manuset, för att få en tydlig överblick. Fast när jag la upp manuset på bloggen fick jag inte den att se exakt ut som den form som den amerikanske stilen ska ha. Enligt Granath ska ett filmmanus skrivas i presens (nutid) och manuset är ihop satt av scener. Man ska beskriva det som sker i bilden vid varje scen och en scen är ett händelseförlopp som man filmar utan att flytta kameran (2006:48). Här är jag mycket medveten om att jag inte har lyckat få scenerna rätt. T.ex. scen sex ska egentligen vara uppdelad i fyra scener och scen 14 ska vara uppdelad i fem scener. Att det har blivit så här beror mycket på att jag gör ett bildspel till bakgrundsmusik. Manuset är inte helt i presens då jag dikterat det barnen har sagt till mig. I manuset kan man läsa att i stort sätt allt inspelar sig INT (inne), då detta har varit ett inne projekt för oss. Det är i del två om tomteteatern då tomten är "ute" som jag har använt mig av EXT.
Då vi skulle ha den stora premiären och spela vår tomteteater var jag sjuk och kunde inte filma och följa mitt storyboard. Dock har jag underbara kollegor som tog ett eget initiativ och filmade så jag kunde få material till filmen. Däremot hade de ingen aning om hur jag tänkte filma med in och ut zoomning, då jag inte hade delgett dem storybordet, därför har allt blivit filmat i samma vinkel. Jag måste säga efter ha tittat igenom materialet från premiären, hur duktiga barnen är och hur otroligt mycket de har lärt sig. I filmen visar jag ett av de uppträdena där man ser och HÖR att ett lärande har skett. Denna pojke som vi får se har lärt sig sagan i stort sätt utantill och upprepar berättaren eller ligger ett steg förre berättaren under hela uppträdandet. Vi har inte tränat texten med barnen utan vi har hela tiden läst manuset när de har spelat teatern.
Jag har lärt mig att utifrån en idé kan man skapa fantastiska filmer tillsammans med barnen som synliggör vår verksamhet och viken kunskap barnen berikas i vårt arbete. Att använda sig av film är ett fantastisk verktyg som jag hoppas att vi ska börja använda oss av mer och mer. Vi har börjat diskutera att vi ska använda oss av våra ipads på avdelningen till att fotografera och filma för att kunna använda det i våra samtal med föräldrarna.
Jag har blivit en erfarenhet rikare :-)
Kurslitteratur
Granath, Thomas (2006) Manus och dramaturgi för film. Liber, Malmö
måndag 20 februari 2012
Detaljerat manus
Jag har valt att dela upp mitt manus i tre delar. Manus del två gjorde jag allra först, då detta manus byggde upp hela teatern som barnen fick spela. Del ett och tre har jag gjort i efter hand då jag har samlat in mitt material. När musik är utskrivit i manuset är när bakgrundsmusiken hörs.
Pedagogen håller i en häst. Hon har en gul säng framför sig där tomten sitter. Sängen föreställer släden. Älgen (renen), papegojan och katten är bakom "släden". Två barn syns i bild.
Manus del 1- julprojekt 2011
MUSIK
1. INT. PROJEKT START - DAG____
Berättaren, pedagog (3), barn
Pedagog med blå tröja, sitter och läser boken Skynda, tomtefar! Av Julie Sykes och Tim Warnes för första gången. Barnen lyssnar (två barn syns i bild).
BERÄTTAREN
Barnens tankar kring boken.
Boken handlar om tomten och han snubblar på sina byxor.
Tomten snubblar på sina byxor. Tappar bort sina renar.
2. INT. PROJEKTET - DAG_____
Berättaren, pedagog(4), barn
Pedagog med svart tröja har samling med barnen (tre barn syns i bild) på en röd matta.
BERÄTTAREN
Renarna hade snöbollskrig.
Släden fastnade i snön. Det fanns ett paket kvar till tomten det var en klocka.
3. INT. PROJEKTET - DAG_______
Berättaren, pedagog, barn
Pedagog med svart tröja har nu läst klart och tagit fram en röd burk. Barnet till vänster om pedagogen, som har svart tröja drar en lapp från burken. Barnet håller ett vitt kuvert i handen. Några barn ligger på den röda mattan. På lappen står vilka som ska få arbeta med julprojektet denna gång.
BERÄTTAREN
Nu ska figurerna skapas, vi drar vems tur det är att arbeta med teatern.
MUSIK
4. INT: PROJEKTET, VERKSTAN - DAG__________
Intervjuaren, barn(1)
Filmaren intervjuar ett barn som har fått i uppdrag att arbeta med julprojektet. Fickan har ett rosa målarförkläde på sig och en gul pensel i handen. Det ligger plast på golvet för att skydda det när barnen målar. Flickans målar kompis står i bakgrunden.
INTERVJUAREN
Vad gör du för någonting?
BARN1
Målar
INTERVJUAREN
Vad målar du för något?
BARN1
Teater
Pojken har nu kommit fram och står bredvid flickan och målar.
Han har ett blått förkläde på sig.
INTERVJUAREN
Vad kan man göra med teatern tror du?
BARN1
Jag ska inte säga det!
INTERVJUAREN
Ska du inte säga det? Ska det blil en hemlighet!?
MUSIK
5. INT. PROJEKTET, VERKSTAN - DAG___
Berättaren, barn
En pojke pekar på en klocka som ligger på bordet. På bordet finns även pennor i pennburk, filttyg och annat skapar material.
BERÄTTAREN
Nu ska vi göra tomtens trasiga väckarklocka, men först måste vi ta reda på hur en klocka ser ut.
MUSIK
Man ser en pojke snett bakifrån, som sitter och klipper i ett blått papper. På bordet ligger klockan och papper i olika färger.
6. INT. PROJEKTET, VERKSTAN - DAG____
Berättaren
En flicka i svart tröja står och klipper i ett grått papper. Det ligger en penna och ett suddgummi på bordet. Bordet har färgfläckar.
BERÄTTAREN
Flickan här håller på att göra en mus. Den är grå och har hår. Den sa, skynda tomtefar!
MUSIK
Två pojkar sitter ner vid bordet. Pojken till vänster i bild har ett grönt förkläde medan pojken till höger har ett blått. De tittar in i kameran. På bordet står en tallrik med lim och en katt som de håller på att göra. I bakgrunden står teatern.
När bild snett uppifrån på en pojke som sitter och klipper i ett grönt papper.
En flicka med ett rosa hårspänne i håret sitter med en uggla i en handen och en sax i den andra. Hon tittar ner på det hon gör. Det ligger papper på bordet.
7. INT. PROJEKTET, SAMLING - DAG____
Berättaren, pedagog, barn
En pedagog med röd långärmad fleecetröja och sjal runt halsen sitter på en röd matta och har samling med barnen. Hon håller en svart och vit katt i en handen och en blå och gul papegoja i den andra handen. Tre barn syns i bilden.
BERÄTTAREN
Här berättar vi sagan för barnen på ett annat sätt som gör att de kan vara delaktiga i sagoberättandet.
Pedagogen håller en älg (som ska föreställa en ren) i handen. Ett barn (en pojke) syns i bilden.
8. INT. PROJEKTET, SAMLING - DAG___
Pedagog(1), barnen
Pedagogen håller i en häst. Hon har en gul säng framför sig där tomten sitter. Sängen föreställer släden. Älgen (renen), papegojan och katten är bakom "släden". Två barn syns i bild.
PEDAGOGEN(1)
Nu får renarna också putta på.
(HÄSTEN) å, nu drar jag. Å kom igen.
9. INT. PROJEKTET, SAMLING - DAG___
Pedagog(1), barnen
Pedagogen håller i tomten. Framför sig på den röda mattan har hon älgen, hästen, katten, papegojan och ett litet paket.
PEDAGOGEN(1)
(TOMTEN) nu är det något barn som blir jätteledsen.
PEDAGOGEN(1)
Vad händer nu då? Vad ska dem göra nu?
BARN
Skratta (O.S)
ALLA SKRATTAR
Papegojan låter
PEDAGOGEN(1)
(TOMTEN) Är det till mig?
(DJUREN) Det har vi köpt till dig.
(TOMTEN) Då får jag öppna det.
Pedagogen tar upp paketet. Pojken till höger om pedagogen tittar nyfiket.
PEDAGOGEN(1)
Det var hemskt så bra de hade tejpat alla djuren.
Vad kan det vara?
BARN
En väckarklocka! (O.S)
PEDAGOGEN(1)
Tror du det?
Å, titta det var ingen väckarklocka. Det var en armbandsklocka.
Har ni sett? Då kan han vakna till nästa jul.
GOD JUL säger tomten.
10. INT. PROJEKTET, VERKSTADEN - DAG____
Berättaren, barnen
Sex barn är samlade kring bordet i verkstan. Man ser delar av en pedagog, röd tröja och svarta byxor. Boken ligger mitt på bordet.
BERÄTTAREN
Vi skapar ännu mer till vår teater.
11. INT. PROJEKTET, VERKSTADEN - DAG__
Pedagog(2), barn(3), Intervjuaren
Pedagogen sitter i verkstan vid bordet med ett barn. Det ligger papper och pennor på bordet. Barnet håller upp ett gult papper som han har målat på.
BARN(3)
Måne
PEDAGOGEN(2)
En måne, ja.
INTERVJUAREN
Har du gjort en måne?
12. INT. PROJEKTET, VERKSTADEN - DAG___
Intervjuaren, barn(5), barn(6)
En pojke med en blå tröja, med katten Gustav tryck sitter och klipper i ett brunt papper. I bakgrunden ser man en bokhylla med pärmar.
INTERVJUAREN
Vad gör du för något?
BARN(5)
En ren
INTERVJUAREN
En ren!
BARN(6)
Jag gör paketer. (O.S)
13. INT. PROJEKTET - DAG________________
Intervjuaren, barn(7)
En pojke står på en stol så han kommer upp i samma höjd som filmaren. Han håller i en gul måne som han har gjort. Man ser en röd soffa i bakgrunden. En flicka går förbi i bakgrunden och pratar. En pedagog går också förbi i bakgrunden.
INTERVJUAREN
Vad är det för något? Vad har du gjort?
BARN(7)
(pekar)
Jag gjorde där
INTERVJUAREN
Vad gjorde du där inne?
BARN(7)
Klippa
INTERVJUAREN
Du klipper
BARN(7)
Jag skriver, på papper
INTERVJUAREN
Vad blev det för någonting när du klippte?
BARN(7)
En måne
INTERVJUAREN
En måne. Kommer du ihåg vad vi ska ha den till?
BARN(7)
Därborta, där uppe.
INTERVJUAREN
Ja, vi ska sätta in det i skåpet, men sen när alla sakerna är färdiga, vad ska vi göra då?
Kommer du ihåg?
BARN(7)
Ja!?
INTERVJUAREN
Vi ska göra en te... Tea...
BARN(7)
Teater
INTERVJUAREN
En teater, ja, precis
BARN(7)
Vi ska göra en teater
INTERVJUAREN
Vi ska göra en teater, ja och då ska vi använda din fina måne.
BARN(7)
Min fina måne
INTERVJUAREN
Ja.
14. INT. PROJEKTET, TRÄNING - DAG________________
Berättaren
Barnen tränar. Man ser inte barnen utan figurerna som de håller i. Tomten och den trasiga väckarklockan. Tomten och den gula släden
BERÄTTAREN
När figurerna är färdiga, så är det dags att träna.
MUSIK
Barnen tränar. Man ser tomten och musen. En pojke studerar teatern bakifrån. Ett barn sitter och leker med en tomte i bakgrunden. Några andra barn tränar. En pedagog drar bort draperierna. Tre flickor sitter bakom teatern. När bild på tomten som ligger och sover. Musen kommer. Den trasiga väckarklockan syns.
Bilden rör sig från tomten mot släden, renen och månen. En pedagog sitter i bild höger om teatern och läser texten för barnen.
Vid bild på tomten, ugglan, månen, släden och renarna. En av flickorna lägger säcken på släden.
Närbild på paketet med den nya klockan. Zoomar ut. Barnen arbetar flitigt med figurerna.
15. INT. PROJEKTET, TRÄNING - DAG_______
Pedagog(2), barnen
PEDAGOGEN(2)
Välkommen till tomteteatern.
En pedagog tar bort skynkena för teatern.
Tomtefar ligger i sängen och sover (zooma in)
Den lilla musen kommer och väcker tomtefar
Skynda tomtefar, du får inte komma för sent ikväll säger musen.
Han kör ner båda fötterna i samma byxben och ramlar och slår sig på näsan.
Tomtefar upptäcker att renarna är borta. Å, nej var är mina renar någonstans.
Renarna har gått in i skogen, du måste skynda att hitta dem innan de försvinner, men skynda dig tomtefar säger räven du får inte bli sen ikväll.
16. INT. PROJEKTET, TRÄNING -DAG______
Pedagog(3), barnen
PEDAGOGEN(3)
Det finns ett paket kvar (zoma in)
Å nej jag har glömt någon
Alla djuren skrattar. Det paketet är till dig, från oss allihop säger renarna och djuren.
Skynda dig tomtefar du får ju öppna ditt paket.
(TOMTEFAR) skrattar
Barn skrattar (O.S)
Ja, det måste jag göra genast. Undra vad det kan vara.
17. INT. PROJEKTET, NYA SAGOR SKAPAS -DAG __
Berättaren, barn(8), barn(9)
BERÄTTAREN
Under projektets gång kunde vi märka att vi hade skapat en lust hos barnen att göra egna sagor.
Två pojkar spelar sin egen teater som de har gjort. En av pojkarna håller i en röd och grön fågel.
BARN(8)
Hjälp jag har tappat en tand.
BARN(9)
Viskar
Nej det var en fisk.
BARN(9)
Ja, jag har fått en fisk, fågeln äter fisken.
18. INT. PROJEKTET, NYA SAGOR SKAPAS - DAG ______
barn(8), barn(9), barn(7)
BARN(9)
det låter som fågeln pruttar
BARN(7)
Den pruttar (O.S)
BARN(9)
Hej då jag måste gå!
19. INT. PROJEKTET, PREMIÄR - DAG_______
Berättaren
BERÄTTAREN
Så var det dags för den stora premiären
20. INT. PROJEKTET, PREMIÄR - DAG______
Pedagog(2)
Pedagogen tar bort draperiet.
PEDAGOGEN
Nu börjar julteatern
Manus del 2- Skynda tomtefar!
21. INT. JULAFTON_________________
Musen, Tomtefar
Tomtefar ligger i sängen och sover. Snarkar. Den lilla musen kommer och väcker tomtefar.
MUSEN
Vakna! Skynda tomtefar! Du får inte komma för sent i kväll!
TOMTEFAR
Oj, Oj, Oj. Är det redan dags? Väckarklockan har visst stannat och jag har försovit mig.
22. INT. PÅKLÄDNING ______________
Berättaren
BERÄTTAREN
Tomtefar börjar dra på sig kläderna. Han har så bråttom att han kör ner båda fötterna i samma byxben, så han ramlar och snubblar på näsan.
23. EXT. TOMTEFAR KLAR ____________
Berättaren, Tomtefar
BERÄTTAREN
Tomtefar har fått på sig kläderna och skyndar sig ut. Katten följer efter tomtefar. Tomtefar upptäcker att renarna är borta.
TOMTEFAR
Åh nej! Var är mina renar någonstans?
24. EXT. VAR ÄR RENARNA __________
Räven, Tomtefar
Räven kommer.
RÄVEN
Renarna har gått in i skogen. Du måste skynda dig att hitta dem innan de försvinner.
RÄVEN
(ropar)
Men skynda dig, Tomtefar, du får inte bli sen ikväll till barnen.
25. EXT. RENARNA_______ __________
Berättaren, Tomtefar, renarna och ugglan
BERÄTTAREN
Tomten hittar sina renar långt inne i skogen.
UGGLAN
(hoar)
Skynda, Tomtefar!
26. EXT. PÅ VÄG___________________
Berättaren, Tomtefar, Renarna
BERÄTTAREN
Till slut kommer tomten och hans renar iväg. De flyger i månskenet för att dela ut sina paket.
RENARNA
Skynda, tomtefar! Snart är julafton över!
BERÄTTAREN
Renarna flyger fortare och fortare.
TOMTEFAR
(ropar)
Sakta ner! Vi kraschar.
BERÄTTAREN
För sent. De kraschlandar och fastnar i en jättestor snöhög.
27. EXT. FÅ LOSS SLÄDEN __________
Berättaren, Tomtefar, renarna
BERÄTTAREN
Tomtefar hoppar av släden och putar på, medan renarna drar så hårt de kan, men släden sitter fast.
TOMTEFAR
Vi måste försöka igen. Vi börjar få ont om tid nu!
28. EXT. FÅR HJÄLP________________
Berättaren, Tomtefar, renarna, arbetshäst
BERÄTTAREN
Plötsligt kommer en stor arbetshäst lunkande emot dem.
ARBETSHÄST
(gnäggar)
Skynda, tomtefar! Du har fler paket att dela ut. Jag ska hjälpa dig att dra loss släden.
BERÄTTAREN
Så hjälper hästen tomten.
ALLA DJUREN
Skynda tomtefar! Barnen väntar på dig.
29. EXT. HEMMA___________________
Berättaren, tomten, katten
BERÄTTAREN
Han fick delat ut alla paketen. Nu är tomtefar hemma igen och katten kommer och möter honom.
TOMTEFAR
(gäspar)
Ojoj, det var en stressig julafton. Vi klarade det!
BERÄTTAREN
Tomtefar blir alldeles tyst.
30. EXT. PAKETET __________________
Berättaren, tomtefar, katten
BERÄTTAREN
Tomtefar stirrar på säcken. Det finns ett paket kvar.
TOMTEFAR
(suckar sorgset)
Åh nej! Jag har glömt ett barn.
31. EXT. ÖVERRASKNINGEN __________
Tomtefar, renarna, katt, uggla, räv, musen
ALLA DJUREN
(skrattar)
Det är till dig.
RENARNA
Det är från oss allihop.
MUSEN
Skynda, Tomtefar. Skynda att öppna ditt paket.
32. EXT. VÄCKARKLOCKAN ___________
Tomtefar, renarna, katt, uggla, räv, musen
TOMTEFAR
Åh, en ny väckarklocka. Va bra, då ska jag inte kunna försova mig nästa jul!
33. TEATERN SLUT ___________________
Publiken, Berättaren
PUBLIKEN
Klappar händerna i bakgrunden.
BERÄTTAREN
Slut.
Manus del 3- Reflektion
34. INT. REFLEKTION - DAG_______
Berättaren
När bild på tomten som ligger och sover. Man ser den trasiga väckarklockan. Ser skymta fyra huvuden bakom teatern. På nästa bild ser vi katten och tomten. Därefter kommer en bild från slutscenen.
BERÄTTAREN
Efteråt reflekterade jag tillsammans med några barn om vad vi har gjort.
Tomtefar, sovde, vaknade för sent, Skynda tomtefar hette sagan. Sen kom musen och väckte honom. Alla djuren skrattade när han fick sitt paket.
35. INT. REFLEKTION - DAG_________
Berättaren
Några av figurerna (renarna, tomten och ugglan) som barnen har skapat. En bild på tre flickor som spelar teatern. Fler figurer som släde, tomte och renar.
BERÄTTAREN
Barnen tyckte det var bra och roligt att arbeta med sagan. Ett barn tyckte att de lärt sig att göra en tomteteater. Ett annat barn tyckte det var matematik att hålla figurerna och visa för publiken. Visa upp tusen figurer menade att annat barn.
36. REFLEKTION______________________
Berättaren
Figurerna som barnen har skapat (släde, säck, tomte, måne och renar). En pojke spelar teater. Man ser tomten, släden och snön. Sedan kommer en filmsnutt från teatern.
BERÄTTAREN
Barnen tyckte det kändes bra att spela teater, men det var lite nervöst. För det var så mycket publik som tittade. Ett barn tyckte det var roligt att hålla musen när de spelade teatern.
Ett annat barn tittade bara på. En pojke berättade att han gjorde en tomte och en flicka sa att hon bara gjorde en uggla.
37. SLUT_____________________________
Berättaren
En bild på pedagogen som har gjort filmen.
Efter text: Denna film är skapad av Charlotte Svensson, förskollärare.
BERÄTTAREN
Jag vill tacka alla barnen och mina underbara kollegor på avdelningen Björken
för ett fantastiskt arbete vi har gjort tillsammans.
fredag 17 februari 2012
Storyboard till teatern
Mitt arbete kring filmen har jag gjort i olika etapper. Efter jag hade skrivit en synopsis valde jag att göra en storybord kring själva teatern, för att det sedan skulle vara lättare att göra ett manus till själva teatern som var den stora delen i vårt projekt. Min tanke var även att jag skulle använda mig av denna storyboard när jag skulle filma slutprodukten av projketet.
Tillslut kom de iväg. De flyger i månskenet för att dela ut pakten. Renarna ropar att tomtefar ska skynda sig för snart är julafton över. Renarna flyger fortare och fortare. Tomten ropar att de ska sakta ner, men det är för sent. De kraschlandar och fastnar i en jättestor snöhög.
Julafton. Musen väcker tomten. Närbild på tomten. Tomten har försovit sig. Klockan stannat.
Tomten skyndar sig ta på kläderna. Båda fötterna i samma byxben, ramlar och slår näsan.
Tomten fått på sig kläderna. Skyndar sig ut. Katten följer med. Men var är renarna?
Räven kommer. Zooma in räven lite. Räven berättar att renarna har gått in i skogen och att tomten måste skynda sig innan de försvinner. Räven ropar efter tomten att han måste skynda sig, han får inte bli sen i kväll.
Tomten hittar sina renar långt inne i skogen. En uggla hoar att tomtefar måste skynda sig. Zooma in ugglan lite.
Tomten hoppar av släden och putar på släden. Renarna drar så hårt de kan, men släden sitter fast. Tomten vill försöka igen för de börjar få ont om tid.
Plötsligt kommer en stor arbetshäst lunkande emot dem. Hästen gnäggar att tomtefar måste skynda sig för han har fler paket att dela ut. Hästen hjälper tomten att dra loss släden. Zooma in hästen lite. Alla djuren ropar på tomtefar att han ska skynda sig för barnen väntar på honom.
Tomten klarade det. Nu är han hemma igen. Katten väntar på honom. Men så blir tomten alldeles tyst.
Tomten stirrar på säcken. Det finns ett paket kvar i säcken. Tomten blir ledsen för han har glömt någon.
Alla djuren skrattar. Renarna berättar att paketet är till tomten från alla djuren. Den lilla musen piper att tomtefar ska skynda sig att öppna paketet. Vilket han gör genast, undra vad det kan vara?
Det är en ny väckarklocka, så tomten inte ska försova sig nästa jul.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)