Vad dokumenterar vi på björken?
I portfolion dokumenterar vi barnets samspel med andra och deras individuella utveckling så som motorisk, kognitiv, språklig och emotionell.
Enligt Wehner-Godée (2010:11) arbetar vi med våra portfolion utifrån ett utvecklingspsykolgiskt perspektiv. Detta är uppenbarligen vanligt att man i Sverige gör utvecklingspsykolgiska dokumentationer. Dessa teorier förmedlar hur barnet är och inte hur barnet handlar i ett pedagogiskt sammanhang. I Lpfö 98/10 står det att "arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande..." (Wiklund Dahl, 2011:56).
Lenz Taguchi (1997:33) beskriver i sin bok att genom dokumentation lär vi oss inte bara något om oss själva som pedagoger, utan vi lär oss även något om barnet och hur det upplever, förstår och uttrycker omvärlden. Hon fortsätter med att förklara att "pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" Lenz Taguchi (1997:34).
Hur dokumenterar vi?
Vi dokumenterar genom att fotografera barnen i olika situationer. Ett visst urval av bilderna sätts ihop med barnens kommentarer om bilderna. Vi knyter även an bilderna till läroplanen och detta sätts sedan in i barnets portfolio.
Genom att sätta upp dokumentation på väggarna synliggör vi för barnen (och föräldrarna) vad vi har gjort. Denna typ av dokumentation som vi satte upp förra terminen var bilder som barnen själva hade tagit och kommenterat. Lenz Taguchi menar att "barnen kan kommunicera sin kunskap och sina erfarenheter till pedagogerna, via bilder, målningar, utsagor etc" (1997:34) och att pedagogerna kan kommunicera tillbaka via dokumentationen.
Wehner-Godée säger "att i varje produkt hålls en process fången" (2010:22). Hon menar att det är processen man ska synliggöra med hjälp av dokumentationen och inte resultatet. Då skulle man i praktiken kunna göra så när våra barn var ute och fotograferade olika former att jag också hade t.ex. en kamera och fotografera barnen då de fotograferade för att fånga processen. Då man kan prata om vad gör du här? I stället för vad har du fotograferat? Varför dokumenterar vi?
Enligt Lenz Taguchi (1997:12) kan dokumentationen ge oss information om var står jag/vi just nu och vårt förhållningssätt till barnen, kunskapen, lärandet, kollegorna eller föräldrarna. I vårt fall använder vi portfolion som underlag vid utvecklingssamtalen och barnen sitter gärna och bläddrar i dem tillsammans med sina kamrater. Varje termin arbetar vi med barnets portfolio då vi synliggör med bild och text vad barnet kan just nu. Med tanke på att barnets portfolio skapas under inskolningstiden och följder med under hela förskoletiden så synliggörs barnets lärande och utveckling under en längre tid.
I Lpfö 98/10 står det att "Förskolläraren ansvarar för att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten..." (Wiklund Dahl, 2011:54) Många föräldrar uppskattar vår fotoram och veckoplanerare då de kan ta del av vad vi gör på förskolan och lättare kan samtala med barnen om detta hemma.
Sammanfattning
Vi är väldigt duktiga på att fotografera på min avdelning och detta är något som vi kan utveckla vidare. Hur kan man använda korten på ett effektivare sätt? Varför inte använda Movie maker/Photo Story mer i verksamheten och låta barnen vara delaktiga. Något som vi bör komma ihåg i vårt arbete med pedagogisk dokumentation är att barnen stimulerar sin nyfikenhet genom att få återbesöka sina egna och andras upplevelser, erfarenheter, känslor, reflektioner osv. och tolka dem på ett nytt sätt (Lenz Taguchi, 1997:66). Därför är det viktigt att man tillsammans med barnen återberättar vad som hände gången innan för att ska få möjlighet att utmana sina tankar och idéer.
Referenser:
Lenz Taguchi, Hellevi (1997) Varför Pedagogisk dokumentation? HLS Förlag, Stockholm
Wehner-Godee, Christina (2010) Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Liber, Stockholm
Wiklund Dahl, Eva (2006) Med läroplanen på fickan. Lpfö 98/10. Fortbildning, Stockholm.
